Vad är matsmältningssystemet?
Vilka är de fyra typerna av matsmältningssystem? De fyra grundläggande typerna av matsmältningssystem hos djur är monogastriska, aviära, idisslande och pseudo-idisslande.
Människans matsmältningssystem är monogastriskt. En grundläggande definition av ett monogastriskt matsmältningssystem är en enkel enkammarmage snarare än en mer komplex flerkammarmage.
Matsmältningssystemet är ett av elva större kroppssystem. Det är en grupp organ som arbetar tillsammans för att omvandla mat till energi och grundläggande näringsämnen som ger näring åt hela kroppen och utgör grunden för god hälsa.
Detta fantastiska system består av en kombination av nerver, hormoner, bakterier, blod och organ i matsmältningssystemet som arbetar tillsammans för att slutföra den komplicerade uppgiften att smälta den mat och de vätskor som vi äter varje dag.
Vad är matsmältningssystemets uppgift? Hur går matsmältningen till?
Matsmältningssystemet interagerar med alla andra kroppssystem, inklusive nervsystemet, det endokrina systemet och immunsystemet.
Visste du att matsmältningen faktiskt börjar i hjärnan? Hypotalamus, som är involverad i metaboliska processer, stimulerar aptiten. När du äter bestämmer din hjärna hur du ska smälta maten – den reagerar med stress eller lätthet, beroende på hur dina organ är friska och hur du mår.
Hur lång tid tar det för din kropp att smälta maten? Tidsramen kan variera från person till person, men vanligtvis tar det cirka sex till åtta timmar för maten du äter att passera genom magsäcken och tunntarmen till tjocktarmen (kolon).
Vissa studier har visat att denna transittid tenderar att vara kortare för män och längre för kvinnor.
Det finns ett antal faktorer som spelar in i matsmältningssystemet. Vi har matsmältningssaft som innehåller enzymer som påskyndar de kemiska reaktionerna i kroppen och bryter ner maten till näringsämnen.
Det finns också celler i magsäckens och tunntarmens slemhinnor. Dessa celler producerar och frisätter hormoner som stimulerar matsmältningssaft och reglerar aptiten.
Vi har också nerver som styr matsmältningssystemet. De förbinder matsmältningsorganen med hjärnan och ryggmärgen och frigör kemikalier som stimulerar avslappning eller sammandragning av musklerna.
Vi har nerver i mag-tarmkanalen som aktiveras när det finns mat i kroppen, vilket gör att matsmältningssystemet fungerar som det ska.
Matsmältningsorganens roll
Vilka kroppsdelar ingår i matsmältningssystemet? Om du tittar på ett diagram över matsmältningssystemet ser du att det finns många viktiga delar.
Låt oss ta en titt på matsmältningssystemets organ och funktioner:
Munnen – Den enkla handlingen att tugga bryter maten i bitar som är lättare att smälta, och saliven blandas med maten för att påbörja processen att bryta ner den till en form som kroppen kan absorbera och använda. När du sväljer trycker maten in i matstrupen, det muskulösa rör som transporterar mat och vätska från munnen till magsäcken. När sväljningen börjar blir den ofrivillig och fortsätter under kontroll av matstrupen och hjärnan.
Mjölten – Mjölten är ett brunt, platt, ovalt lymfatiskt organ som filtrerar och lagrar blodet för att skydda kroppen mot infektioner och blodförlust. Mjälten ansvarar för att rena blodet från orenheter, förstöra gamla röda blodkroppar och lagra blod i nödfall, till exempel vid en skada.
Mage – Magen fungerar som en förvaringstank för maten så att kroppen hinner smälta stora måltider ordentligt. Detta centrala organ rymmer inte bara maten, utan fungerar också som en mixer och kvarn. Magsäcken innehåller saltsyra och matsmältningsenzymer som fortsätter matsmältningen av den mat som började i munnen.
Enzymer och syror blandas med maten som redan har börjat brytas ner i munnen och matstrupen och blir till en vätska som kallas “chyme”. Ordet “chyme” kommer från den grekiska betydelsen av saft. Det är en halvflytande massa som stöts ut av magsäcken och skickas till tarmarna under matsmältningen.
I magsäcken förstör saltsyran skadliga bakterier och ändrar enzymerna så att proteinet kan börja smälta.
Saltsyra är en klar, färglös och mycket stickande lösning av väteklorid i vatten. Det är en frätande mineralsyra som fungerar som en matsmältningsvätska och bryter ner oönskade bakterier.
När den har gjort sitt jobb har maten en konsistens som en vätska eller pasta och är redo att gå vidare till tunntarmen för nästa steg i denna komplexa process.
Lever – Vad gör levern? Levern är kroppens näst största organ och har många olika funktioner.
Leverns viktigaste uppgift vid matsmältningen är att producera galla och släppa ut den i tunntarmen. Levern producerar och utsöndrar galla som hjälper enzymer i kroppen att bryta ner fett till fettsyror. Levern renar och renar också blodet som kommer från tunntarmen.
När du har absorberat näringsämnen i tunntarmen kommer de in i blodomloppet. Blodet skickas till levern för filtrering och avgiftning.
Levern har den fantastiska förmågan att bryta ner och lagra aminosyror, syntetisera och metabolisera fett och kolesterol, lagra glukos, avgifta blodet och reglera inre funktioner.
Gallblåsan – Gallblåsan är ett litet päronformat organ som används för att lagra och återvinna överflödig galla från tunntarmen så att den kan återanvändas för matsmältningen av framtida måltider. Gallblåsan sitter precis under levern och lagrar galla som tillverkas i levern och som sedan går till gallblåsan genom en kanal som kallas cystisk kanal.
Gallblåsan lagrar gallan mellan måltiderna och när vi äter pressar gallblåsan gallan genom gallgångarna, som förbinder gallblåsan och levern med tunntarmen.
Bukspottkörteln – Bukspottkörteln är ett svampigt, rörformigt organ som är ungefär 15 cm långt. Den utsöndrar matsmältningsenzymer i tunntarmen, vilket fullbordar den kemiska matsmältningen av livsmedel.
Bukspottkörteljuice kan smälta lipider, kolhydrater (skapar energi), proteiner (skapar aminosyror för uppbyggnad) och nukleinsyror.
Insulin är ett av de hormoner som bildas av bukspottkörteln och som kontrollerar mängden socker i blodet. Både enzymer och hormoner behövs för att kroppen och matsmältningssystemet ska fungera ordentligt.
Bukspottkörteln är förbunden med levern och gallblåsan genom den gemensamma gallgången. När bukspottkörtelsaften tillverkas rinner den in i bukspottkörtelns huvudkanal och ansluter sedan till den gemensamma gallgången, som gör att gallan (som hjälper till att smälta fett) bryter ner maten innan den når tunntarmen.
Tunntarmen – Tunntarmen är ett långt, tunt rör som är ungefär en tum i diameter och ungefär sex meter långt.
Hur fungerar tunntarmen? När chymet (våra smältande safter) lämnar magsäcken kommer det in i tunntarmen genom pylorus sphincter – en muskel som fungerar som en ventil och förhindrar att mat från tarmen kastas tillbaka till magsäcken.
Vad är matsmältning och absorption? Hela tunntarmen är hoprullad, och insidan är full av många veck och kammar.
Det mesta av matsmältningen och näringsupptaget sker i tunntarmen. Den omvandlas från en sur miljö till en alkalisk miljö, vilket innebär att syrorna neutraliseras.
Tunntarmen är klädd med mycket små utskjutande delar som ökar tarmväggens yta, vilket skapar en större absorptionsyta. Varje utskjutande del, som kallas villi, är täckt av mindre hårliknande strukturer, som kallas mikrovilli.
Enzymer finns på villierna och hjälper till att bryta ner näringsämnena ytterligare till en lätt absorberbar form. Det är villiernas uppgift att hjälpa till att förhindra läckande tarm.
Läckande tarmar är när tarmslemhinnan är skadad. Detta orsakas av dålig kost, parasiter, infektioner eller mediciner och gör att ämnen som gifter, mikrober, osmält mat eller avfall kan läcka ut genom tunntarmen.
Falsarna i tunntarmen används för att maximera matsmältningen och upptagningen av näringsämnen. När maten lämnar tunntarmen har cirka 90 procent av alla näringsämnen extraherats från den mat som kom in i den. När näringsämnena har absorberats passerar den kvarvarande vätskan genom tunntarmen och går vidare till tjocktarmen, eller tjocktarmen.
Tjocktarmen – Tjocktarmen, eller tjocktarmen, är ett långt, tjockt rör som är ungefär 2,5 tum i diameter och fem fot långt. Det omsluter tunntarmen och är en del av tunntarmen.
Kolon eller tjocktarmen är det sista steget i matsmältningsprocessen. När safterna (som tidigare var din mat) lämnar tunntarmen kommer de in i tjocktarmen. Vid denna tidpunkt har det mesta av näringsupptaget skett, men vatten, fettlösliga vitaminer och mineraler kan också tas upp i tjocktarmen.
De naturligt förekommande bakterierna i tjocktarmen fortsätter att hjälpa till med matsmältningen. Dessa tarmbakterier kallas flora.
Flora bryter ner avfallet och extraherar små mängder näringsämnen (det som finns kvar). Avfallet som blir kvar kommer att lämna kroppen från tjocktarmen genom peristaltik (peristaltik definition: sammandragningar som förflyttar avfallet till analkanalen).
Först är avfallet i flytande form, men när det rör sig genom tjocktarmen avlägsnas vattnet och det blir fast form av avföring.
Avföringen består mestadels av matrester och bakterier. Bakterierna bildar vitaminer, bearbetar avfall och matpartiklar och skyddar oss mot skadliga bakterier.
Hur lång tid tar det att rensa tjocktarmen? Det tar ungefär 36 timmar för avföringen att ta sig igenom tjocktarmen, och när tjocktarmen är full tömmer den sitt innehåll i ändtarmen, vilket påbörjar elimineringsprocessen.
Topp 10 hälsosamma tips för att förbättra ditt matsmältningssystem
Vårt sätt att leva och äta har en direkt inverkan på matsmältningssystemet och hur väl det fungerar. Genom att vidta åtgärder för att förbättra din matsmältningshälsa kommer ditt matsmältningssystem att fungera mer effektivt, vilket kommer att förbättra din allmänna hälsa.
1. Fortsätt tugga
Ett enkelt tips som kan ha en stor inverkan på ditt matsmältningssystem är att tugga! Tuggning är ofta underskattat, men det är avgörande för en god matsmältning.
Ju mer du bryter ner maten i munnen, desto mindre arbete behöver du göra senare. Din hjärna behöver också lite tid för att ta emot signalen om att du är mätt, så ta god tid på dig och tugga 20-30 gånger innan du sväljer.
Låt din mage förbereda sig för den mat den ska få.
2. Ät mycket fibrer
Det är viktigt att du äter tillräckligt med fibrer för att maten lätt ska kunna röra sig genom tarmarna. Det finns två typer av fibrer – lösliga och olösliga.
Lösliga fibrer, som fibrer i grönsaker och fullkorn, drar in vatten och hjälper till att förhindra att avföringen blir för vattnig. Olösliga fibrer bidrar till att göra avföringen större.
Genom att kombinera fet mat med fibrer kan din kropp lättare bryta ner den feta maten (som vanligtvis är svår att smälta).
3. Drick vatten
Om du lägger till mycket vatten i din kost hjälper du matsmältningen genom att lösa upp fetter och lösliga fibrer. Detta gör att maten lättare kan passera genom dina tarmar.
Detta är ett enkelt tips som har stor effekt. För lite vatten leder till hårdare avföring som är svårare att passera genom tjocktarmen. För att främja en optimal matsmältningshälsa tycker vissa människor att de mår bättre av att dricka vatten vid sidan av måltiderna.
4. Övning
Genom att röra på kroppen – promenera eller jogga, lyfta vikter eller yoga – rör du på dig maten genom matsmältningssystemet. Motion ökar blodflödet till dina organ och engagerar musklerna i mag-tarmkanalen. Detta är viktigt eftersom tjocktarmens väggar måste dra ihop sig när du släpper ut avfall, och motion kan stärka dessa muskler.
5. Minska stressen
Känslor av stress eller ångest kan störa matsmältningssystemet eftersom hjärnan och matsmältningssystemet är sammankopplade. Stress kan leda till matsmältningsproblem som irritabel tarm och magsår.
För att hjälpa till att kontrollera dessa matsmältningsproblem kan du försöka med stressreducerande övningar, mer sömn eller avslappningstekniker som lugn andning, meditation och bön.
Vad är bra för matsmältningen efter att ha ätit? Att vara avslappnad efter att ha ätit är mycket bra för att främja en optimal matsmältning av maten du just ätit.
6. Ät varm mat
Mjälten fungerar bäst i värme och ogillar kyla, och våra matsmältningsenzymer behöver värme för att bryta ner maten ordentligt. För mycket kall mat och dryck kan försämra mjältans funktion, så att äta mat som är varm gör maten lättare att smälta. Försök att införliva soppor, kokta grönsaker eller te i din kost.
7. Sluta röka
Rökning kan ha en mycket negativ inverkan på ditt matsmältningssystem eftersom den försvagar ventilen i slutet av matstrupen, vilket leder till sura uppstötningar och halsbränna. Det ökar också risken för cancer i mag-tarmkanalen.
8. Drick mindre alkohol
Har du någonsin märkt att din matsmältning är lite dålig efter en kväll med alkohol? Alkohol stör syrautsöndringen, magmusklerna och näringsupptaget, så var försiktig så att du inte dricker för mycket.
Alkoholkonsumtion leder också till halsbränna, leverproblem och diarré. Det kan förstöra organens funktion och matsmältningssystemets framgång.
9. Gå ner i vikt
Redan ett par kilo övervikt kan orsaka matsmältningsproblem. Det händer till exempel att ventilen mellan magsäcken och matstrupen inte stängs helt och hållet, vilket gör att magsyra kan komma tillbaka in i matstrupen.
Genom att gå ner i vikt minskar du trycket och gör det möjligt för matsmältningssystemet att fungera ordentligt.
10. Prova probiotika
Förutom fibrer är en av de saker som saknas i den västerländska kosten hälsosamma doser av probiotikasom är nyttiga bakterier som hjälper immunförsvaret. Probiotika konkurrerar om utrymme med dåliga bakterier, främjar frisättningen av naturliga antikroppar i matsmältningskanalen och kan till och med angripa ohälsosamma bakterier direkt i vissa fall.
Forskning har visat att probiotika kan lindra irritabelt tarmsyndrom, förebygga allergier och infektioner och till och med förkorta förkylningstiden. Mjölkprodukter är en av de bästa källorna till probiotika. Du kan också prova surdegsbröd, inlagd kål och fermenterade sojabönor.
Matsmältningsenzymer är ett annat bra tillägg till dagliga kosttillskott som verkligen kan förbättra matsmältningen.
Tecken på problem med matsmältningssystemet och orsaker
Sjukdomar i matsmältningssystemet är störningar i matsmältningskanalen, även känd som mag-tarmkanalen (GI-kanalen).
De första varningssignalerna och symptomen på problem med matsmältningskanalen är ofta ett eller flera av följande:
- Blödning
- Uppblåsthet
- Förstoppning
- Diarré
- Halsbränna
- Inkontinens
- Illamående och kräkningar
- Smärta i magen
- Sväljningsproblem
- Viktökning eller viktminskning
Sjukdomar i matsmältningen som kan orsaka några av de symtom som nämns ovan är bland annat:
- Gallsten, kolecystit och kolangit
- Rektala problem, såsom analfissur, hemorrojder, proktit och rektalprolaps.
- Problem med matstrupen, t.ex. striktur (förträngning), achalasi och esofagit.
- Magproblem, inklusive gastrit, magsår som vanligtvis orsakas av H. pylori-infektion och cancer.
- Leverproblem, såsom hepatit B eller hepatit C, skrumplever, leversvikt, autoimmun och alkoholhepatit.
- Pankreatit och pseudocystor i bukspottkörteln
- Tarmproblem, t.ex. polyper och cancer, infektioner, celiaki, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, irritabelt tarmsyndrom (IBS), divertikulit, malabsorption, kortvarigt tarmsyndrom och ischemi i tarmen.
- Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), magsår och hiatala bråck
De bästa livsmedlen för matsmältningen
Undrar du: “Hur kan jag förbättra matsmältningen?” Börja med att välja rätt livsmedel dagligen:
- Benbuljong
- Råa mjölkprodukter
- Fermenterade grönsaker och andra probiotiska livsmedel – probiotika kan hjälpa till att lindra läckage i tarmen genom att öka produktionen av proteiner som skyddar mot tarmpermeabilitet.
- Grodda frön (som chiafrön, linfrön och hampafrön)
- Livsmedel med hög halt av omega-3-fettsyror, t.ex. vildfångad fisk.
- Örter och kryddor
- Kokosnötsprodukter
- Andra näringsrika, antiinflammatoriska livsmedel som gräsbetat nötkött, lamm, andra färska grönsaker och de flesta frukter, äppelcidervinäger, havsvegetariska produkter och andra superfoods.
De värsta livsmedlen och ämnena för matsmältningen
Dålig kost är en av de främsta orsakerna till att matsmältningssystemet inte fungerar.
Vad är en dålig kost? En kost som innehåller allergener och inflammatoriska livsmedel, t.ex. ospridda sädesslag, tillsatt socker, GMO, raffinerade oljor, fabriksuppfött kött, bearbetade livsmedel, snabbmat, syntetiska livsmedelstillsatser och konventionella mejeriprodukter.
Det finns också sju livsmedelstillsatser som kan utlösa läckande tarmar och andra matsmältningsproblem, däribland socker, gluten, emulgeringsmedel, natrium och “köttlim”.
En annan sak som kan leda till matsmältningsproblem är överbelastning av gifter, vilket inkluderar hög konsumtion av alkohol och droger. Det finns tusentals kemikalier och gifter som vi tyvärr kommer i kontakt med varje år, men några av de värsta bovarna är antibiotika, bekämpningsmedel, kranvatten, aspirin och NSAID.
Försiktighetsåtgärder
Om du har några tecken på en störning i matsmältningssystemet ska du kontakta din vårdgivare. Om du är gravid, ammar, har ett pågående medicinskt tillstånd eller för närvarande tar mediciner, tala med din läkare innan du gör några kostförändringar eller lägger till naturläkemedel i din kost.
Prata också med en barnläkare om du misstänker att ditt barn har problem med matsmältningssystemet innan du försöker med naturliga behandlingar.
